Idag skulle det bli vandring lite inåt landet. Vi hade tänkt oss ner mot havet men fick veta att det inte var någon god ide. Vi beslutade oss för att fortsätta leden från vårt härbärge. Klar luft och underbar stillhet. Såg inga människor denna morgon men väl ett och annat djur.
Dagen bjöd på härlig vandring. Mjukt åt fötterna, till en början, vi passade på att gå i stillhet långa stunder. Att kunna gå tillsammans utan att säga ett ord det är som balsam för själen. Rene brukade dock säga: Eva you have soo long legs. Tyckte att jag gick lite för fort ibland.
Idag kändes det lite som om varenda människa hade gått och gömt sig. Men såg väldigt mycket fram emot vårt nästa stopp. Ett härbärge som i min fina Camino boka hade fått ett hjärta. Så det måste vara något helt speciellt. Platsen heter Carreco och härbärget Casa do Sardao. Jag kan lova att jag inte blev besviken. Detta är ett ställe som man inte vill lämna. Vi trötta och hungriga när vi kom fram. För det första hade det riktiga täcken, mjuka sängar och vita sängkläder. När föreståndaren sedan kom men en vit fluffig handduk då blev det nästan för mycket. Vi var verkligen i himmelen.
Bor man här kan man handla lite nere i byn och laga mat i det mysiga köket. Kryddor och kaffe fanns. Ville man ha ett glas vin eller en öl tog man helt enkelt en flaska och lade lite pengar i en burk. Den kvällen träffade jag ännu en person som blev en fin vän på vägen. Hon heter Janine och kommer från tyskland. Vi pratade till sent medans vi delade på en flaska vin. Det här kallar jag livskvalitet. Det som är så speciellt med pilgrimsvandring är att man kommer människor så nära så snabbt. Har aldrig varit med om något liknande någonsin.
Här fanns en liten pool. Väldigt liten men ändock. Några solstolar. En grillplats. Ja allt man kan önska sig. Som sagt ska du vandra här så missa inte denna pärla. Lite dyrare än genomsnitt men 14 Euro, det var det definitivt värt.
Norimi 