Är det våren eller är det något annat? Inte vet jag. Känner bara att jag just nu lever. På riktigt. Du vet när man glädjs åt varje stund. Känner lyckopirret i magen men inte kan säga riktigt vart det kommer ifrån. Men i mitt fall så vet jag det för en gångs skull. Saker börjar falla på plats. Känner att jag vill skrika ut min tacksamhet till alla, ja till hela universum.
Tänker att det är på grund av att jag vågat släppa taget. Kanske inte fullt ut ännu men jag är på god väg. Litar på att allt kommer att ordna sig. Jag vet att det kommer att komma stunder då jag valt fel stig. Lyssnat mera på andra än på mitt eget hjärta. Valt den enklare vägen av rädsla att inte kunna betala mina räkningar i slutet av månaden eller på grund av vad andra ska tycka och tänka om mig.
Du har första parkett på det fantastiska äventyret som är ditt liv. Du skriver varje kapitel själv och nästa ögonblick är blanka rader redo att fyllas med det du önskar dig. Vad som kommer att stå på dessa rader bestämmer du. Läste någonstans att det inte är oron för att misslyckas som hindrar oss utan möjligheten att vi faktiskt kan lyckas. Skrämmande eller hur! Så varför inte lära känna dig själv lite bättre. Gå djupare. Ge dig ut på ett spännande äventyr när du upptäcker nya sidor hos dig själv. Säg hej till det där lilla barnet inom dig. Ta hand om det och låt det visa dig vad ditt hjärta brinner för.
Namaste
Norimi 